Balkongrökning

I måndags var jag på föreningsstämma i vår bostadsrättsförening. Jag brukar inte gå på sådana tillställningar, mest för att det bara brukar vara formalia, men också för att jag har svårt att hålla mig från att själv bli engagerad i styrelser när jag har synpunkter på hur de sköter sitt uppdrag. Men nu fanns det en motion, där förslaget var att förbjuda rökning på balkongerna i föreningen. Röken går nämligen in i andra lägenheter via ventilationsfönster och öppna balkongdörrar eftersom vi har frånluftventilation. Luften sugs alltså ut genom köksfläkt och badrum, och flödar in genom ventilationsöppningar i sovrum och vardagsrum. Jag tycker förslaget är bra. Vill man röka kan man göra det inomhus i sin egen lägenhet, så att man inte inskränker andras boende med sin rökning, tycker jag. Eftersom en stor del av de 470 hushållen innehåller rökare, och styrelsens motförslag var att avslå motionen, beslöt jag mig för att yttra mig till stöd för motionen. Jag förberedde mig genom att skriva ner argumenten, för när man väl står där inför nästan 200 människor som inte vill ändra på något alls, gäller det att inte svamla.

Så här såg argumenten ut:
1. Det är orätt att en grupp bland föreningens medlemmar har rätt att begränsa en annan grupps nyttjande av sin bostad. Vi har exempelvis inte kunnat nyttja vår balkong, eller ha dörren öppen under den tid vi bott här.
2. Styrelsen tyckte i sitt yttrande att den som blir störd ska påtala det för den rökande grannen. Jag ifrågasätter att principen för just rökning ska vara att den störda bär ansvaret att påtala störningen, när det för andra störningar, exempelvis planerade högljudda fester eller bullriga renoveringar, gäller att den störande informerar grannarna i förväg.
3. Det måste finnas en regel av något slag som säger att det inte är OK att röka på balkongen, om den som blir störd ska kunna klaga. Annars kan ju den rökande bara rycka på axlarna och kalla klagomålet för meningslöst gnäll. Är det så kommer ingen att vilja klaga. Det kommer ju då bara att leda till osämja.

Jag yttrade mig, men föreningens ordförande menade att ett förbud förmodligen skulle vara olagligt, eftersom hans son någon gång hade sagt något om att balkongen i rättslig mening är en del av lägenheten och att bostadsrättsföreningar inte har rätten att bestämma vad människor gör i sina lägenheter. Det vore då ett brott mot den personliga integriteten och ett rökförbud skulle då vara någon form av olaga tvång. Han hänvisade inte till några källor, men lyckades få deltagarna att tro att om de röstade mot styrelsens förslag, deltog de i något olagligt. Alltså skrek ett hundratal gubbar NEJ! när mötesordföranden lade fram propositionen för beslut genom acklamation. Styrelsens förslag möttes av ett rungande bifall. Ingen större idé att begära votering i det läget.

Tänk att demokrati kan manipuleras så enkelt. Eller beror det här på att rökarna är i majoritet på riktigt och att de på allvar menar att deras rätt att röka var som helst, väger tyngre än ickerökarnas rätt till en rökfri bostad? Hursomhelst, jag går inte på några mer föreningsstämmor i bostadsrättsföreningen. Men jag funderar på att hälla ut surströmmingsspad på balkongmattan och tejpa igen fönster och dörr ut dit. Det är väl upp till mig om jag blaskar med rutten fisk på min balkong? Det är väl till och med något som lagen ska skydda som ett yttryck för min personliga integritet, eller?