Kategoriarkiv: Framtid

Teknik och filosofi för en bättre framtid

Jag har alltid varit intresserad av teknik, inte som ingenjörer som gillar att räkna och pilla handgripligt med prylar, utan mer som en filosof som funderar över hur mänsklighetens utmaningar kan lösas med tekniska lösningar som kanske inte ens finns i prototyp ännu.

Utmaningar för mänskligheten saknas inte. Vi har klimatförändringar som hotar att höja havsytan tiotals meter och förvandla stora städer och odlingsbar mark till hav. Vi har ett växande antal människor, som förvisso kommer att plana ut på runt 12 miljarder, men som behöver mat, välfärd och sysselsättning.

Den tekniska utvecklingen är också ett potentiellt hot i sig själv, när maskiner kommer att utföra det mesta av det arbete människor gör idag, och som vårt gemensamma välstånd bygger på, vad ska vi då leva av, och för? När vi inte längre behöver lagra information i våra egna hjärnors minnen, kommer vårt minne att förändras? När vi möter varandra över nätet istället för fysiskt, hur påverkar det vår sociala förmåga? Vår ickeverbala kommunikation? Vår förmåga att avläsa sinnesstämning och anpassa vår egen?

Så jag har påbörjat en skiss till en bok. Man skulle kunna kalla det en Science Fiction utopi, baserad på fakta och tekniska idéer från vår samtid, men utan apokalyptiska katastrofer, maskiners revolutioner eller total klimatkollaps. En berättelse om en möjlig framtida vardag där mänskligheten har fortsatt att utvecklas positivt, hänsynsfullt och tagit ansvar för varandra med politiska, humanitära, ekonomiska och såklart tekniska reformer. Inte problemfritt, men ändå med tänkbara lösningar på de utmaningar som ligger högst på agendan nu 2018.

I boken har jag tänkt att huvudpersonens vardagsliv ska få illustrera en tillvaro år 2055 som ser lika annorlunda ut mot dagens samhälle, som hur det såg ut 1935. Eftersom utvecklingen snarare är exponentiell än linjär, alltså går fortare och fortare, tror jag att ett skutt bakåt på 80 år motsvarar ett hopp framåt på ca 35-40 år. Jag vill också ta ut svängarna och beskriva möjligheter ”utanför boxen” av sådant vi tar för givet idag. Så huvudpersonen Jolina jobbar med att ersätta vägar med ett annat system för transporter, hon har ett jobb, men de flesta lever på medborgarlön och egen företagsamhet som säljer människa-människaservice, som snart är det enda arbete maskiner inte gör bättre.

”Arbetskontraktet”, alltså ”Gör din plikt-kräv din rätt” finns inte längre. Välfärden finansieras som 2018 genom skatt på konsumtion och arbete, men med det tillägget att även maskinellt robotarbete beskattas. Miljöskatter är också en bas för välfärden, där klimat-/miljöskadliga utsläpp beskattas hårt. Virtuell verklighet och verklig verklighet är sömlöst integrerad. Mobiltelefoner har ersatts av tunna, lätta och snyggt designade headset med bildvisande glasögon och gest- eller röststyrda funktioner. Alla har möjligheten att vara online hela tiden var som helst och de flesta är det, men det finns även de som väljer att gå offline och inte ens bär klocka på sin fritid.

Afrikas kontinent leder tillväxt och utveckling, det är dit man åker för att lära sig nya saker, där finns möjligheterna och framåtandan som har sjunkit i de andra världsdelarna som har fastnat lite i välfärdsdekadens. Äldre tiders religioner har tappat sin roll, det finns fortfarande religiösa människor, men de normer som tidigare religioner låtit prägla regler och lagar i samhället, finns inte längre. På gott och ont. Humanism, valfrihet och hedonism är de nygamla normerna som råder. Vi väljer själva om vi vill vara produktiva, sociala, materiellt välbeställda, avsluta livet själva, eller inte.

Det som förr kallades ”psykisk ohälsa” är fortfarande ett stort, faktiskt ännu större, problem. Uppdelningen av människan i kropp och själ är det bara de få religiösa som fortfarande gör, men de flesta brottas med existentiella frågor om meningen med livet, att hitta sin roll i samhället, att vara nyttig för sig själv och andra, eller lider av stress och sömnsvårigheter. Precis som för tusentals år sedan hanterar människor det med hjälp av kemiska substanser som alkohol, nikotin, träningsendorfin, risktagaradrenalin och diverse läkemedel. För hjärnan är det samma dopamin i alla fall. Men också en ny våg av droger. Såväl rent syntetiska preparat, som biosubstanser producerade av växter och  svampar, precis som alkohol, men med nya molekyler som påverkar oss på fler sätt.

Maten är inte syntetiskt producerad i labb, även om sådan föda finns tillgänglig. Människor i allmänhet vill hellre äta ”naturlig” mat, mest varianter av fisk och skaldjur och en hel del vegetabilier som olika former av biogenetiskt utvecklade linser och bönor, med i princip valfri smak. Även insekter är en viktig råvara för livsmedel, även om de alltid processas i livsmedelsindustrin innan de tillreds. Kött från däggdjur är mer sällsynt och mycket dyrt.

Energi finns det gott om och den är alltid klimatneutral eller ”klimatpositiv”, vilket innebär att den produceras på ett sätt som binder kol och växthusgaser mer än vad som släpps ut. Afrikas öknar är stora producenter av solenergi och grödor som växer i halvskuggan under panelerna, som de exporterar till Europa. Skandinavien producerar stora mängder vind- och vattenenergi. Kärnkraft finns fortfarande, men produceras i moderna reaktorer med smält bly som omger härden, och drivs oftast med restavfall från tidigare generationers kärnenergi. Det visade sig helt enkelt vara den enklaste lösningen för att ta hand om gammalt kärnavfall, även om kärnkraftsproduktion som sådan fortfarande uppfattas som ”ett nödvändigt ont” av de flesta.

I denna värld vill jag beskriva hur Joline och en del andra karaktärer i boken formas och formar sin samtid 2055. Hur de samspelar med varandra, vad de retar sig på och vad de kryddar tillvaron och skapar mening av, på liknande eller helt andra sätt än 2018.

Det behövs såklart en intrig också. Kanske en olaglig verksamhet där karaktärerna, och därmed läsaren, ställs inför etiska dilemman. Är det här rätt eller fel? Varför tycker jag så? Ska jag anmäla en vän till myndigheterna eller inte? Väger lojalitet mot vännen eller samhället tyngst? Är det alltid fel att ta livet av sin far? Kan sex vara frikopplat från kön och läggning, dynamiskt och föränderligt? Behöver en kärleksrelation vara monogam? Sådana etiska utmaningar vill jag låta intrigen gestalta, och ta med läsaren i tänket.

Hoppas att jag kan få tid att skriva den boken någon gång.